Oj?

Har jag tappat bort en dag? Öh, nä...fast jag gör det rätt ofta. Antar att man gör det när man saknar kronologiska landmärken efter ett tag. Ena dagen är den andra lik. Det som sätter spår är årstiden. När kommer domherren? Första fågelstrecket på väg till Tåkern?
Får vi äntligen återse storkparet som förmodligen flugit fel första året? Det kan gå månader innan jag vänder blad i almanackan från konsum som pliktskyldigt tas hem och hängs upp på väggen. Och jag svär över allt jag läser om som redan har varit. "Fan, har Heda marken varit!" Men det är så, att siffror aldrig har berört mig. Jag vill veta vart bussen går, inte vad den har för nummer! Jag blir skitsur när någon rabblar ett telefon eller kontonummer alldeles för fort! Hur ska jag minnas siffrorna som jag inte hunnit skriva ned? Och uppgiftslämnaren suckar ALLTID när man ber dem ta om numret en gång till. När det sker för 6374748:e gången, så sårar det.