Enligt vilken norm?

Jag fick en Kreativ blogger award idag, med motiveringen;

"Jag skulle vilja ge den vidare till en "Liten tokig getgubbe som tycker alldeles för mycket om getost" på bloggen Caprifool, en konstig och knäpp blogg som jag precis hittat till. Han skriver lite mystifistiskt och fundersamt, och det är riktigt intressant läsning."

Vilket ju känns hedrande. Det sista känns som ett erkännande. Och jag sätter en ära i att vara lite av en särling. Det gör jag. Men "konstig och knäpp"? Enligt vilka normer och kriterier då? Men så fortsätter funderingarna lite till. Hur ter jag mig för min omgivning, utifrån sett? Är jag ens kapabel till att bedöma det? Jag har ju liksom dragits med mig själv ända från början. Jag är van vid mig, Jag är jag, för mig varken konstig eller knäpp. Och min intention med denna blogg är inte att den ska vara det heller.

Men, det kanske är som med övervikt. Man träffar en person med grav övervikt och ser klart och tydligt att han eller hon rent ut sagt är smällfet. Själv kanske personen inte inte är så medveten om att han/hon faktiskt blivit obes med åren. Man förändras gradvis, och vänjer sig.

Men ok, vem är jag? Vad vill jag? Ett återkommande begrepp hos mig som ni kanske har sett är "sanning". Jag kommer ofta på mig själv efter att ha skrivit hälften av en text att, nä.....det här är inte jag. Detta kan jag inte stå för. Jag har då ofta skrivit för någon annans ögon. Samma har det varit i livet. Jag hade kommit ungefär halvvägs när känslan infann sig att, detta kan jag inte stå för. I min villja att uppnå något ogripbart, hade jag kompromissat och prioriterat bort mig själv. För någon annans ögon.

I mina ögon, är det dumt att bajsa i dricksvatten, en av jordens största bristvaror. I mina ögon, är det inte roligt längre att dricka död mjölk från en koncern som tar kål på sina egna producenter genom sänkta mjölkpriser. Jag köper hellre havre av bonden direkt och mjölkar levande getmjölk. Det blir så påtagligt då jag ser pengen stoppas ned i bondens byxficka. I mina ögon är det dumt att umgås med 100 vänner som inte bryr sig istället för en vän som tycker om mig på riktigt. I mina ögon är det dumt att ignorera signaler, oavsett vart dom kommer ifrån och om det är bevisat eller inte. I mina ögon är det smartare att tänja tiden och välja bort allt onödigt, istället för att tänja på mig själv genom att försöka hinna så mkt. som möjligt på kortast möjliga tid. I mina ögon, ligger det en skönhet i att ordet tvätta betyder mer än att vrida på en kran och trycka på en knapp. För mig betyder det att hugga ved, hämta vatten, tända i grytan, koka vatten, röra, tvätta, skölja, pumpa mer vatten, skrynkliga fingertoppar, tranor som flyger förbi, nämen hej en killing, bränd dig inte på nosen lilla vän, vrida ur, hänga upp, nämen hej killingen är du här nu igen?! I mina ögon är även en katt med blomkålsöra vacker. Och i mina ögon......är jag rätt ok :-)

Tack Viola, för den tankekedjan.

Ps. Klicka på bilden för att komma till min nominering. Ds.