fredag 28 maj 2010

Socksticksmaskinsdemo

Far kom igår. Från USA ända till Boxholms station denna gången. Hämtade honom där och såg till att han installerades ordentligt i sin lilla stuga. Kul att ses igen. Två lite småsura gubbar i en liten Saab. Hmjo, jag har att brås på....

Socksticksmaskinsdemo. Långt ord! *puh* Packade alla fall ned två maskiner plus alla sockgarnerna jag hade färgat och begav mig till stickcaféet på Albackens Trädgårdskafferi. Där jag höll en liten demonstration av två av mina sockstickmaskiner. Eller ja, på den ena då. Den andra, Viktorian fick följa med som exempel på en svensk maskin. Eller ja, svensk.....hon är en Imperia tillverkad i England och omdöpt till Viktoria för den svenska marknaden någon gång runt 1930.

Demon gick bra och vi hade det trevligt, som vanligt. Den tionde Juni ville dom ha dit mig med en maskin igen. För då skulle visst pressen komma. *gulp*

Och imorgon bär det iväg till det riktiga Småland. En liten roadtrip i miniformat för att hälsa på min vän M en sann fibersjäl som skriver bloggen Nya Stickerian. Det är ruskigt sällan jag får träffa andra fiberholics. Så jag packade inte ur bilen efter demon, utan lät allt vara kvar för morgondagen. Hon har en lite annorlunda rundstickare än mina. En av märket Favorit, i gott skick. Så jag ska bland annat ta mig en titt på den och se om vi inte kan skrämma lite liv i den. "Får jag se på din, så får du se på min!"

måndag 24 maj 2010

Fick ett ryck....

....i alla fall. Var nere och tittade på spenaten vars pallkrage katten hade utsett till världens största kattlåda. Och jäklar vad spenat vi får! Sådde en pallkrage med spenat till nu och la de åtta gamla ärtorna i blöt i köket. Jag hoppas mycket på dom ärtorna. Ska inte äta dom. Bara ta utsäde. Fick dom för alltför länge sedan av släktingar till en granne. En farbror i byn som hade odlat dom typ "alltid" Vi kan kalla dom "Gammal Namnslös Grågrön Ärta"

Greps av något slags "Det var väl själva FAN att jag inte ska kunna få ihop till ett litet land!" anfall.

Grävhjälp.....

.....skulle man ha. Drömmer om ett trädgårdsland. Jag har det färdigt i huvudet. Bondbönor där. Mangold där. Sälgpyramider med bönstjälkar som klättrar. Potatis är så billigt på affären men en rad eller två, för smakens skull. Sill ÄR inte detsamma utan alldeles färsk potatis och gräslök. Kapris gjort på krasse är gott. Så faktiskt, en hel pallkrage med krasse vill jag ha. Enda felet med sådan kapris, är att man alltid verkar ha för lite. Surgurkor är gott, så smågurkor där bredvid bönorna. Och surkål måste man ju ha, så där borta tillsammans med brysselkålen och grönkålen.....tänkte jag.

Men jag orkar inte med första grävningen. Landet har legat obrukat i kanske 30 år innan vi kom hit. Och jag orkar inte gräva den första vändan. Sen är det ingen konst, när väl jorden är lucker och fin. Känns, hjälplöst på något sätt. Hade 300 kvm land förr, och kolonilotter. (Ja, i pluralis ett tag) Vems är den här kroppen jag släpar omkring på. För inte känner jag igen den inte.

Jag har en korg med frön. Drömmar på påse.

söndag 23 maj 2010

fredag 21 maj 2010

Har du någonsin önskat......

.....att du kunde säga allt till någon? Alltså, inte att du hade någon du har förtroende för. Utan att du hade självförtroende nog att ens uttala allt och säga det högt så att någon hör? Hur många gånger hör man inte detta?

-Nämen hej, det var länge sen! Hur är det?
-Jotack, bra!

Och så skiljs man. En lyckligt ovetande och den andra med ett ännu större hål i hjärtat. Vad skulle hända om alla plötsligt vore ärliga mot varandra? Inget spel, inga falska leenden. Man skulle kunna gråta öppet på stan och kanske få en kram. Och säga både jag hatar och jag älskar dig. Och veta vart man har varandra. Jag TROR inte världen skulle gå under av det. Jag tror inte ens det skulle vara särskilt farligt.

torsdag 20 maj 2010

Mormor sa alltid.....

....det man inte har i huvudet, får man ha i bena. Ett ganska kränkande utryck om man hör det för ofta och får springa efter saker jämnt.

Men jag har min egen variant. Mycket mer uppbyggande för självförtrondet. "Det man inte har i plånboken, får man ha i fingrarna" Så därför bockar jag nu nystkrokar (krotjem, stickgälskrokar) för glatta livet. Det var för roligt för att bara göra en enda till sig själv.

Edit: Vädret var inte det bästa för fotografering vid skrivandet. Men nu var det uppehåll mellan åskovädren.

Årets första.....

....mygbett, hade jag i pannan i morse. Men det är kul att man är aptitlig för någon insekt i alla fall, efter medicinering. För bina sticker mig och fästingar springer för livet annars numera. De senare vill inte ens vara i min säng efter att dom hoppat av katterna. Utan dom promenerar rakt över till J.

Våren tog i alla fall slut i förrgår, och igår *BOOM* började sommaren. Sol och regn om vart annat. Och åska om natten. Sommarlovsväder!

lördag 15 maj 2010

Busfrö

Var på den lokala antikaffären idag och hittade en Coco de Mer (Lodoicea maldivica). Världens största busfrö? Ja, frö i alla fall. Men håll med om att formen är något....suggestiv? Ska ha 150cm såkruka och har en grotid på si så där 13 månader. Om man får tag på en som är färsk. Den här kom hit med någon sjöman på 40-talet.

torsdag 13 maj 2010

Koo koo klockan har blivit koko

Stannar den så vägrar den att gå igen efter att man sätter pendeln i rörelse. Tricket är att dra upp den innan den hinner stanna helt enkelt. Ja, tjena....att man kommer ihåg det. I två dagar har jag puttat på den och så stannar den ett par minuter efteråt. Så struntade jag i den och.....så går den igång av sig själv! Inte en människa i närheten och fanskapet går igång, i smyg.

tisdag 11 maj 2010

Det gror



Texten är ju rätt träffande :-) Men jag gör faktiskt annat också.

Butternut squash, vinter squash, jättepumpa, oxhjärtstomater, kardoner, alla gror. Chilin Chocolate Scotch Bonnet är dock lite blyg. Fröna är gamla och det hela är väl mest ämnat som ett experiment. Jag sätter alla och tar hand om det lilla som ev. kommer upp. Squashen är tio år gammal och tittade upp med ett "rrrrraaawwwrr" livskraftig som få. Tänk om man själv kunde vakna upp på samma sätt efter en natts dvala bara. Spenaten fick nog en känslomässig störning efter att muppkatten utsett pallkragen till kattlåda. Ser ingen aktivitet där alls, efter att nätet kom upp. Kanske får så om den med fräsha frön? Jag vet ju inte ens hur lång tid alla sorter brukar ta på sig.

Näst på tur står bönorna Jabobs Cattle beans, och King Of The Early som jag fått av en dam i USA. En gammal Bondböna från en hobbyodlare och en gammal lokal ärta en farbror här odlade i 30-40 år innan han dog. Ska tydligen torkas till grön ärtsoppa. Men jag har bara åtta ärtor, så det blir nog till att spara den skörden till utsäde.

Min plan är "få men användbara sorter och mycket av varje"

måndag 10 maj 2010

Aktuellt åter igen...

Könsroller är kul. Rätt hårt cementerade grejer, i alla läger ännu tyvärr. Ibland möter man ett kompakt motstånd. Och ibland, "kvoteras" man nästan in i sammanhang utan att behöva prestera nämnvärt. Prestationen, vad som är bra i sig är också väldigt flytande om man för in det i ett genus eller kvalitétsperspektiv. Mitt stickande t.ex är ofta på petimeternivå. Tunna stickor, diagram, provlappar, ett, två, tre, repa upp. Fel färg, repa upp. Blir galen av felaktiga mönster. Inte så fritt alls. Alltså, GUD vad jag önskar att jag kunde vara fri att använda stora stickor, sticka på fri hand och kombinera färger så där "organiskt" som många andra gör! Medstickare som är så där "naturbarn" med fibrer, beundrar jag något enormt! Petimeter är bara en inlärd förmåga alla kan skaffa sig med lite diciplin. Att verkligen se fibrers själ, är något helt annat. Jag känner ofta att personen bredvid mig som lite på måfå stickar sin URLÄCKRA rätstickade enkelt rektangulära halsduk i klumpigt handspunnet garn på grova stickor tillför hantverket så mkt. mer än mitt petimetrande. Men hon (det är ju oftast en hon) hamnar ofta i skymundan för att jag som sitter bredvid, är en karl som petimeterstickar. Alltså, jag vill personligen inte gradera allt omkring mig. Jag tycker bara det är så himla synd att allt inte får den uppmärksamhet det förtjänar. Nu råkar det vara så att jag är en man som stickar. Så exemplet är skrivet utifrån det, just min egen upplevelse. Men företeelesen känns igen av mina kvinnliga vänner som meckar med bilar och bygger sina egna motorcyklar. Bara för att dom vet att hantera en skiftnyckel, så är dom plötsligt "duktiga flickor"

Eller som manifestet till min rav grupp Stick & Brinn uttrycker det:

"Stick & spinnförmågan sitter inte i könet. Spinnande/stickande män har inte svårare att lära sig och är inte extra “duktiga pojkar” bara för att vi saknar äggstockar. Beröm inte våra alster enbart för att vi är män. Vi är duktiga på det vi gör för att vi brinner lika hett, om inte hetare för vår tuffa men mjuka slöjd. Beröm skall bygga på prestation, inte på att det är  "så gulligt” med en man som stickar. Men, könsroller och grupptryck kan avskräcka även den modigaste man att ens försöka. Det måste ändras!

Kvinnor som först ser våra alster och inte enbart att vi är män. Hjärtligt välkommen, syster! Men ni som föringar oss med beröm utan att ens titta på vad vi har i händerna. Stick & Brinn!

Stick & Brinn, means Back the fuck off in Swedish. The only (?) group for the male spinner with attitude and self respect and his fellow sisters.

The ability to spinn and knit is not in our gender. Male spinners/knitters are not more mentally challenged or extra “good boys” because we are missing ovaries. Do not praise our work just because we are male. We are darn good at what we do because we burn equally, if not harder for our rough but soft crafts. Praise should be about the quality of our work, not because “how cute” male knitters are! But, gender role’s and pier pressure can discourage the bravest even to try. That, needs to change!

Women who see our work first and not just that we are male. You are very welcome, sister! But you who belittle us with praise without even looking at our work. Back the fuck off!"

Motsvarande grupp startat av en kvinna inom något motorforum kunde väl heta "Far och flyg" eller något sånt.

söndag 9 maj 2010

Titta Cecilia.....nam nam! :-)

"Recept på mördarsnigeltoast för fyra:

Du behöver:
20 mördarsniglar
Till kokspadet: En röd lök i klyftor, en bit morot, kryddor som persilja, dragon, timjan, lagerblad, 1 msk vinäger, några pepparkorn.

Gör så här:
Skölj sniglarna noga och gnugga dem med salt. Skölj mer för att få bort så mycket slem som möjligt. Förväll sniglarna under kort tid i tre–fyra omgångar med rent vatten.
Koka sedan upp omkring 2 liter nytt vatten och tillsätt kryddor, lök och morot och vinägern. Låt sniglarna koka med en timme. Spola av, skär ett snitt i buken på varje snigel och skrapa ur och släng innanmätet. Hacka sedan resten av snigelkroppen fint.

Till toasten:
1 dl tärnat bacon
1 hackad lök
3 finhackade vitlöksklyftor
1 halv finhackad chili
1 dl hackat kryddgrönt, förslagsvis persilja, dragon, timjan, oregano eller gräslök.
1 strimlat finhackat citronskal
4 skivor gott bröd som baguette, skuren diagonalt
Smör till stekning

1 persika
råsocker
chilipulver
smör

Stek brödskivorna gyllenbruna på varje sida och låt dem rinna av på en bit papper.
Dela persikan i fyra bitar och lägg i en liten form. Strö på råsocker, chilipulver och salt. Klicka över smör. Baka i ugn 200 grader i 15 minuter.
Fräs baconet med lite smör. Tillsätt vitlök, lök och chili. När löken är mjuk, häll i de hackade sniglarna. Fräs 1 minut. Rör i lite mer smör och dra bort pannan från värmen. Rör ner kryddor och citronskal. Peppra.

Fördela snigelfräset på de fyra brödbitarna och toppa med en varm persikobit"
TT

Och så hittade jag även detta recept av okänt ursprung.

"Recept på mördarsnigelragu

För humant tillvägagångssätt: Döda sniglarna genom att lägga dem i frysen.

Ingredienser

mördarsniglar
vitlök
persilja
sweetchilisås
creme fraiche
kantareller
smör
dijonsenap
olivolja
tequila


Koka sniglarna i 30 minuter i saltat vatten.Ta upp, skölj i kallvatten med
lite salt. Dela sniglarna på längden och plocka ut innanmätet. Skölj i
kallvatten och preparera med salt. Koka därefter i ytterligare 30 minuter
för att få sniglarna möra. Skölj dem i kallvatten igen. Hacka dem därefter
grovt.

Fräs grovhackad persilja och vitlök i olivolja.
Lägg i sniglarna, och därefter kantareller. Rör om.
Häll i tequilan och flambera.
Tillsätt sweetchilisås, dijonsenap och creme fraiche. Salta och peppra. Låt
koka en kort stund.

Servera på rostat bröd."
Och en sökning på slug recipe, gav alltför många träffar för att återge här :-) Så, där har allt vi lösningen! Odla kött i grönsakslandet! Mer sallad, någon?

Alltså ibland....

.....kan man bara stå och titta och konstatera "Jaha, så gick det åt fanders!" Och är man stark nog så börjar man om från början. För tre dagar sen sådde jag den första pallkragen med spenat. Och i morse när jag tittade ut så så hade allt förvandlats till en en enorm kattlåda. Jag tyckte väl att sängen kändes liksom, jordig på något sätt när jag kröp ned i natt. Jag anar att det är mupp-katten, som ju inte förstår bättre. Så jag kan inte bli arg.

Jag vill ha spenaaaat! Vad gjorde jag nu av kycklingnätet?

lördag 8 maj 2010

Snubblat igen



Har alltid gillat låten när Dolly sjunger den. Och snubblade nu över en för mig okänd version.

fredag 7 maj 2010

Skoj, skoj.

Har inte haft något akvarium hemma på 9 år. Inte sen flytten från storstaden. Men så, ville det sig att en till skulle flytta och någon annan tog tillvara på ett akvarium, som nu på något sätt hittat in i vårt vardagsrum. Tack A-K & G! Jag hade ett jättefilter som jag köpte för kanske 30:- på loppis, för några år sedan. "Bra att ha" du vet. Ja, och det var det ju också! Jag är väldigt bra på att ha "bra att ha saker" hemma! Hur som helst, så står det nu där. Nyfyllt med grumligt vatten. Vad ska man ha i det?

Men så trodde jag i min enfald att man numera kunde köpa billiga alvarieväxter på nätet. Jo, pytt! Så är det någon som ska gallra sina växter där hemma hos sig, så kasta hellre det bortrensade åt mitt håll än i soporna. (mot porto förstås) Eller, så byter jag gärna växter mot något hekto handfärgat garn eller varför inte ett paket med ofärgat garn och några påsar Koolaid att färga med själv därhemma?

Sömnberövad

Det engelska ordet för sömnbrist är så mycket mer träffande än det svenska. Sleep deprivation, sömnberövad säger så mycket mer än bara sömnbrist. För mig för det även in en känsla i tillståndet.

Fick fem sammanhängande timmar i morse i alla fall. Minns att jag lyssnade på fåglarna tills J's klappade mig hejdå. Så vaknar jag långsamt av att något är fel igen. Från revryggen och ut, stelheten, tyngden, jag kan inte röra mig. Synfältet ännu starkt påverkat av medicinen. Inget fokus. Jag måste upp! Tittar på mina händer. Dom rör på sig. Jag ser att dom rör sig, men känner ingenting. Det enda jag känner är en brännande smärta från topp till tå. Var enda fiber brinner. Sitter på sängkanten nu. Försöker fokusera men det är fortfarande för mycket svarta fläckar och för lite verklighet för att se vart jag är i rummet. Det är som när man tittar nära på myrornas krig på tv, små fläckar som far runt, runt och gör allt otydbart. Fötternas beröring i golvet känns ingenting. Fläckarna för ögonen har minskat till enstaka grodyngel, nu med små svansar. Som helsvarta peisley. Klappar katten Åke och får något annat att tänka på. Fast jag inte känner golvet under mig ännu så kliver jag upp och går mot sovrumsdörren. Tänk förflyttning utan kropp. Jag känner inte golvet eller stegen jag tar. Jag känner inte dörrposten jag håller i med handen. Allt brinner.

Så här vaknar jag varje natt. På dagen glöd men på natten helt övertänd. Som att det blossar upp när det inte finns något som avleder. Rörelse, stickning, tankar, att gunga, läsa, röra på fötterna långsamt mot varandra och täcket tills jag somnar. Då blossar det upp igen och allt börjar från början. Uppe till 4-5 på morgonen för att inte störa J och för att jag vet att det blir värre om jag lägger mig "för tidigt" Nästan rädd för att somna för att det gör så ont att vakna. J vet och ser hur det påverkar mig. J hör att jag rör mig och när jag vaknar med ett skrik. Jag drömmer att djur äter på min kropp eller att jag ligger fastklämd under betongblock innan jag vaknar.

Vaken nu. Dricker kaffe. Ett enda grodyngel simmade just över skärmen. Jag känner golvet under fötterna och fingrarna röra tangenterna. Lederna glöder men fungerar. Min dag kan nu börja.

onsdag 5 maj 2010

Högtid....

....och filmen Gubben i stugan på tv. Jag sitter som ett ljus och tittar, med vilande händer. Det är så skönt med något på tv som angår en. Som man känner igen. Klockan, radion och tystnaden. Hämta vatten. Gå på dass. Stövelknarr i snö. Rutiner blir till ritualer. En stillsam hyllning till varandet. En slags förnöjsamhet få ser. För dom jagar något dom själva inte vet vad det är. Där borta, inte här. Inte nu. Jag var där förr. Då. Inte nu. Nu är jag här. Nu.

söndag 2 maj 2010

Vem orkar skriva...

....när allt är så här fint?

Och vem vill tänka på mat efter att katten (han i bakgrunden) ljudligt krasat i sig en gammal sedan länge död mus?