torsdag 24 februari 2011

En avig en rät, fan vad jag mår illa, en rät, vänd

Hungrig men mår illa. Bromsmediciner kan vara rätt tuffa mot magen. Kräkningar, kramper och toalettbesvär, går inte alltid att passa in i något som liknar normalitet. Man får anpassa sig runt det. Frukost vid 15-tiden? Inget ovanligt. Frukosten borta vid 15.30. Inte heller ovanligt. En andra frukost vid 16.00. Hoppsan, den fick jag behålla! Ät ofta och små mål, säger matexperterna. Men maten ligger i kylen och flinar "Ät mig, om du törs!" Och gör jag det för tidigt, kommer knytnäven i magen och maten kommer ut. Antingen fram eller bak. Så kommer gubben hem och middagen går alltid bra. Och då äter jag ikapp vad jag missat under dagen. Sämsta matvanorna man kan ha om man har anlag för "ekvator" Och använder man dessutom mat som tröst, är ju midjan ett faktum. Eller ja, vilken midja förresten? För, hur trösterik är en sallad...liksom? Man blir som någon slags ofrivillig bulimiker. Som om bulimi kunde vara frivillig, men ni fattar vad jag menar; Det är ju inte jag som stoppar fingrarna i halsen hela dagen tills jag är så hungrig att jag hetsäter när jag väl får behålla maten. Magen vänder ut och in på sig själv. Hm, finns säkert en inbyggd bortförklaring i den meningen också. Men mat, bromsmediciner och ens egna inställning, är ingen lätt combo att klura ut.

Titeln? Att räkna maskor avleder från att ha ont i magen.

onsdag 23 februari 2011

Barmhärtighetsmord och återfödelse

Går igenom blomkrukorna lite. Sicket elände! Jag som brukade vara så mån om mina blommor. Men en ljusglimt. Jag TRODDE verkligen att jag hade dödat mina Achimenes. Men när jag slog ut krukan låg det massor med finfina rhizomer i jorden. Vissa tycker man ju bara om så himla mycket! Som min Tusenmoder som alla verkar vara så trött på. Jag har haft mina sen jag var tolv. Pillar ned några nya varje år......eller ja, klipper av en invaderad vissen granne där det redan finns nya rotade barn redan. Blommor för mig, representerar ett minne. Ett skott jag fått av den och den. Skottet jag snodde i rektorskorridoren när jag gick i Hjorthagens skola för att Engelbreckt hade brunnit. Första St. Paulian jag köpte på Östenssons när vi flyttade till landet. Representerade nystart och drömmar om något bättre. Moster Diddis (mormors moster) Mönjelilja vars anlag är typ 130 år som skott på skott på skott......står för kontinuitet. Så när jag får orden "släng dom där blommorna!" får jag fan ångest. Slänga minnen? Släng dig i väggen! Nä, inte så länge det finns lite grönt kvar i toppen! Ok, ok....jag SKAAA! Ska bara ta ett skott av den först ;-)

fredag 18 februari 2011

Men, sluta rök!

Kära spöket NN. Är du snäll och slutar röka i min närhet. De senaste dagarna har du rökt oavbrutet all min vakna tid. Det är som om jag har varit på krogen eller suttit i en byggfutt full med rökande byggnadsarbetare i flera dagar. Jag vet att du finns och du behöver inte påkalla min uppmärksamhet med just rök. Flytta på lite saker, visa dig eller framkalla lite hemtrevligt matos istället, tack.

Till de som ännu är på denna sidan; det är alltså så starkt som när man tjyvrökte flera stycken på dass i skolan. Stark cigarettrök. Vi har ingen tobak hemma och ingen annan röker i hemmet. J känner ingenting och det följer inte efter i näsan när jag är hemifrån. Det är enbart här hemma, uppe i huset. NN och jag brukade prata med varandra nere i lagårn när vi hade getterna. Det är en man i blåbyxor, svarta gummistövlar, en livrem som hänger efter att han har gått ned i vikt ser det ut som. Och en kortärmad vit terylenskjorta med runna bruna ränder i rutor. Och sån där gratis reklamkeps med pappskärm. I början tyckte han jag var rätt knäpp. Gömde hammaren för mig och sånt bus. Sen var han nog rätt nöjd med att det baltades med mjölk där nere igen. Nu när djuren är borta, är jag aldrig där nere och jag tror NN känner sig lite ensam.

Det kom ett paket från Egypten igår. Ända sen första semestern i Grekland, har jag älskat Turkiskt....eller ska vi kalla det för orientaliskt kaffe. För alla i regionen kallar det ju för "sitt" kaffe. I alla fall, detta lilla kaffekök med tillhörande kaffepanna resulterade i en ganska rörande brevväxling. Jag bjöd på en eBay-auktion två dagar innan oroligheterna i Egypten började. Sen vet ni ju resten. Mobaraq, bomber, protestmarscher, stängd internettrafik och senare all mobiltelefoni. Det var ju ingen mer som vågade bjuda så jag vann auktionen med mina 0.99 dollar. Varan skulle ju kostat runt 30USD. Så jag skrev till försäljaren och berättade att jag hade följt situationen i Egypten och förstod om han ville cancellera. Nej, se det ville han inte veta av! Han vart bara så jävla glad att någon i väst följt det som hade hänt. Så efter att internet kopplats på igen, har vi suttit och diskuterat Egyptisk vs. Svensk kaffekultur, bakelser, politik, religion, skillnader och likheter. Jag gick med på att ta emot köket på ett vilkor. Att jag fick skicka något typiskt för Sverige till honom. Så nu är ju frågan, vad? En dalahäst? Något samiskt? Eller t.ex vad har vi i köket till vardags som är typiskt oss? En potatisstöt? Nää....jag har kört fast. Kommer ni på något?

Till kaffet blir man ju sugen på något sött. Egentligen borde man kanske ha lite baklava eller shekerbura till. Men jag tror inte man gör sig skylldig till något helgerån om man klämmer i sig en munk eller två istället. Man kan kanske variera glasyren med kanel, kardemumma eller varför inte rosenvatten? Strö lite pistagenötter över? I alla fall, detta recept utger sig för att vara "The worlds best donut recipe" i videon jag fått det ifrån. Och jag är benägen att hålla med. Dom är saftigare och mjukare än de jag provat tidigare. Själv har jag amerikanskt måttsats. Men jag har konverterat till milliliter och celcius. Och bäst av allt. Det innehåller bara sånt man typ alltid har hemma ändå. Blir man sötsugen så har man ju oftast allt redan.

Hemligheten är potatisen. En eller ett par kokta kalla potatisar sparade från gårdagens middag. Eller så kan man picka en stor potatis med en gaffel och köra i micron i 4-5 minuter någon timma innan, så att den hinner svalna. Skala och mosa med en gaffel.

The worlds best donuts

As a yeast starter. In a bowl, mix:
5 teaspoons yeast
1 cup (236 ml) warm milk
pinch of sugar
Mix and let sit for at least 5 minutes

In a large bowl, mix:
2 cups (473 ml) of all purpose flour
1/2 cup (118ml) mashed potato
1/2 teaspoon of salt
1/4 cup (59 ml) of sugar

Add starter to the dry ingredients together with 2 tablespoons of veg oil and mix well with a fork.

Kneed, roll out, cut into donuts and lay them out in the order you cut them.

When done, take the first and fry in veg oil at 190C in the same order as above (so they all had the same time to rise)

Vanilla Glaze

In a mug, microwave half a cup (118ml) of milk with a teaspoon of butter (you'll use this later)

In a bowl mix:
1 cup (236 ml) of powdered sugar
2 Tablespoons of the milk mixture
1/4 teaspoon of lemon
1/4 teaspoon of vanilla extract

If you like a really thin glaze, just add a little more of the milk mixture.

Chocolate Glaze

Use the milk mixture from above.

In a bowl mix:
1 cup (236 ml) of powdered sugar
2 Tablespoons of Hershey Cocoa
3 Tablespoons of the milk mixture from above.

Put a slightly warm donut face down in the chocolate glaze, turn slightly and remove. Perfect!

Det ska bli 10 donuts. Men vi fick ut 16 normalstora för Sverige :-) Och tro för guds skull inte att dom räcker i några dagar, som vi trodde. HAH! Säger jag bara.....

fredag 11 februari 2011

Wheee.....det snöar!

Under natten och dagen kom det ca: 25 cm snö och stigarna har drivit igen något alldeles. Tog en runda med slungan runt lagårn, mjölkrummet, dasset, vebon och upp till huset. Det som tidigare tog ett par timmar gick på en kvart. Jag vill inte säga något om kvalitéen, för det saknar jag helt kunskap om. Men funktionen är över förväntan. Glömde ange länken ifall någon annan kan vara intresserad.

Ordet bögslunga har nu fått en ny betydelse.

tisdag 8 februari 2011

Mera DHL

Men idag var det den glada chaufören, som hittar som kom med snöslungan. Äntligen får jag väl säga. Som kanske bekant så var alla snöslungor slutsålda tidigare i vinter. Så när vi hittade en firma som tog förbeställningar, var det inte så mycket att fundera över utan vi beställde en bums. "Lite" läskigt att förbetala så pass mycket pengar månader  innan varan ens skulle komma till Sverige, men det gick ju vägen i alla fall. Jag har tillbringat 3,5 timme på knä på ett stycke wellpapp och skruvat nere vid stora vägen. Och fanken vad folk glor. Och med öppen mun med näsan tryckt mot rutan nästan! I alla fall, nu står den uppe hos oss. Och jämfört med våra upptrampade stigar som jag sjunker ned i, har vi nu fan värsta autobahn från brevlådan och upp. Ja, så pass autobahn som en snöslungad 56 cm ränna kan bli i alla fall. Lättnaden, kan jag inte ens börja att beskriva. Gick till och med en extra liten sväng till brevlådan. Bara för att jag kan!

måndag 7 februari 2011

Två sorters lycka

Ibland hittar man saker som bara gör en glad. Hade jag haft unge så skulle jag genast blivit stamkund hos Raggtagg.

Jag lyckades lägga upp och sticka en gles tub med sockstickmaskinen Favorit igår. Det vi kallar "sock yarn" idag är på tok för tjockt märker jag. Så vart det matdags så jag la ner försöken för kvällen. Den stickar mjukt och fint och de tappade maskorna berodde nog snarare på operatören än på apparaten. Imorgon ska jag försöka med en tunn alpacablandning.

söndag 6 februari 2011

Hmm.....


All cleaned up and ready to go. Gått över allt, maskindelar och 96 nålar (fingrarna säger 354) med fotogen och tandborste. Smörjt, bytt till en skiva med färre nålar. Maskinen flinar lite illmarigt från sin tillfälliga plats på bordet. Tillbaka till ruta ett, första klass. Var är mina sockoplast? Dags för.....ja, kan man säga ödmjukhetspaj? Humble pie....?

Imorgon, uppläggning *twilightzonemusic*

fredag 4 februari 2011

Mera paket


Jag har fått låna en Favorit strumpstickmaskin. Aviet kom igår och idag åker jag till stan och hämtar den. Ingen idé att bråka med postis när jag ändå ska dit där den är. Meningen är att jag ska komma på hur den funkar och lyckas sticka strumpor. Hah, vad läskigt! Dom är ju helt annorlunda än mot vad jag är van vid.