Det är kallt.

Bilden är visserligen ett år gammal redan. Men det är inte långt ifrån, så som det är idag. Termometern visar -16 och det knarrar under fötterna. Att hämta vatten gör nu ont! För länge sen såg jag "vattenbärerskovantar" utan att ha sinnesnärvaro nog att bookmarka sidan. Är det någon händig som känner igen begreppet och vet vad jag skriver om, så kommentera gärna.

Det vart ingen slakt idag. Den klantiga lilla getgubben (jag) hittade inte slaktmasken. Och vi hade nog frusit både rumpan och fingrarna av oss ändå. Det vart en sån dag som man kan titta efter titor i träden utanför fönstret. Men där, hänger bara en illmarig röd katt. Skatan sitter i trädet bredvid, på tryggt avstånd och skrattar. Pica Pica, tack Kristina! Det är nog det jag är mest nöjd med vår gamla abdikerade drottning för. Att hon tog hit skatorna från Kina. Men, är det sant? Eller är det en skröna? Jag märker, att jag i tre dagar nu skrivit om sanningen. Är det den jag söker månne?