Mer snö. De enda dropparna jag ser nu är de från istapparna på taket ovanför kökstrappan. Och mer ska det tydligen bli, enligt SMHI. Fan!
Nu ska jag sticka ut hakan lite. Då jag själv både har psyke och nerver som inte riktigt vill det jag vill, är jag intresserad att ta del av andras personliga tankar kring sitt psykiskta välmående. Och jag börjar ana ett mönster bland bloggarna jag inte riktigt kan förlika mig med. De kvinnliga psykbloggarna får både större och mer empatisk respons än de manliga. Kommentarerna känns ofta genuint deltagande. De manliga får istället "Gaska up sig" eller veta att "Det är nog inte så farligt" och att "Det blir nog bättre ska du se!" *Dunk i ryggen*
Måste man vara kvinna, tonåring och självskärare för att vara värdig?
Nej!! Det måste man inte! Det borde iaf inte vara så!
SvaraRaderaKram från mig!
Hejsan!
SvaraRaderaInte måste du vara det... kvinna alltså... självskärare är jag glad om du låter bli att vara.
Jag är inte så van bloggsurfare så jag har därför inte koll på varifrån kommentarerna kommer. Min förutfattade mening säger mig dock att det troligen handlar om kvinnor som känner igen sig i kvinnor och deras situation och upplevelser.
När jag talar med en kvinnlig vän om hennes bekymmer, känns det som om jag beträder kända marker, likaså när jag samtalar med en deppig eller vilsen hetrosexuell man, jag har en bror som är ett enda stort frågetecken för det mesta. Där är jag också säker... jag menar... jag vet väl hur män är!???
Detta skrivet med något raljerande ton, mind that!
Min dotter som är bi, har jag heller inga svårigheter att möta och förstå, av naturliga skäl, trots att hon "spelar för båda lagen". Men så är hon ju också dotter och kvinna.
Från vem får de manliga skribenterna, "dunk-i-ryggen"-kommentarer? Från andra män? Är kvinnorna tysta?
Hur soom helst... kanske grundar sig det hela på "Män är från mars och kvinnor från Venus"-syndromet? Dels har vi denna skillnad, generellt sätt, i vårt sätt att kommunicera, dels fostras män fortfarande med den outtalade förväntningen att de skall tillhöra "det tysta, starka släktet". Och om man är tyst och stark, beklagar man sig inte över psykiskt mående och man gråter DEFINITIVT inte!!
Att du reflekterar öppet över detta, tror jag att vi kan tacka din "lagtillhörighet" för.
Kanske borde vi alla göra aktiva val kring hur vi betraktar och bemöter vår omgivning OAVSETT kön... men för att göra det, krävs det ökat medvetande.
Usch, så jag bluddrar... hoppas att du fattat nåt? :-)
Visst är det så och vi vet ju varför. Så det är vår skyldighet son föräldrar till våra söner att tala om för dem att det är OK att få gråta, vara känsliga få kramar. Det har jag självgått in mycket hårt på. Min man talade inte med mig på hel en vacka nästan, då en av mina söner ville ha på sig en flamencoklänning och han fick det. Klart att min somn också ville vara fin! Men vilken härlig syn då han sprang över hela trädgården här med den iögonfallande klänningen, hela pojken sken av lycka! =)
SvaraRaderaEfter ett par rätt hetska privata mail, vill jag poängtera att jag inte lade något negativt värde i ordet "psykbloggare". Utan menade ENBART någon som bloggar om sitt psyke. Någon annans personliga tolkning, kan jag inte stå till svars för. Det säger mer om tolkaren än om min intention med det jag skriver.
SvaraRaderaBente; alltid så precis. Du är cool du :-)
ArtCecilia; många poänger där. Raljera på du. Gillar det. Dunket i ryggen är oftast män. Men kvinnorna står för förminskandet av problemen. För "Det är inte så farligt" och sopandet under mattan. Man får intrycket, att man ska hålla käft. Fråga; Kan en man som visar svaghet vara ett hot mot en ohållbar bubbla? Om en faller, faller hela strukturen då? "Stå kvar! Håll dig i ledet! Annars rasar det!" Jag vägrar!
Bruja: Din man behöver en klänning han också! I terapeutiskt syfte ;-) För vad satte ev. en veckas tystnad föräldrarna emellan för spår i pojken? Och vad säger pojken till sin egen son, senare i livet?
Nej, killar känner lika mkt. som kvinnor. Och våra känslor är lika mkt. värda. "Självklart" säger nog många. Men det fungerar inte så riktigt. Jag har på känn att vi män lever ensammare med våra problem. Och att det inte alltid är vårt eget val att göra det.
Jag tror ordet är just "medvetenhet" En medvetenhet om ens egna signaler mot andras ångest. Inget förminskande, inga patentlösningar, inga könsskillnader, ingen tävling. Bara ett rakt, fritt och okomplicerat "Jag ser dig!"
... men fy fan, vad svårt det är! När man står där och skriker "FUCK YOU!" till hela världen, sparkar stålhättan i logväggen och bölar så snoret rinner, då är det inte många som vill se en. Sedan får man vara hur mycket kvinna man vill. Men jag kanske oxå är fel på det. Biologiskt en kvinna, men mentalt en bråkstake. Ingen vän älva som vill beskyddas och ömkas.
SvaraRaderaAlla känner lika mycket som alla. Alla kanske inte visar lika mycket utåt, alla vill kanske inte fläka ut hela sin själ, men känslorna är där ändå. Det är inte enkelt att lära sig att bemöta andra som andra vill bli bemötta - och kräva detsamma för sin egen del.
lelle, du och jag ska kanske prova att byta ut stålhättorna mot pumps en dag? Se om det hjälper :-)
SvaraRaderaLätt är det inte. Med vårt svanska arv är det nog rätt svårt till och med. Men jag önskar, att det fanns lite mer vilja. Först att visa sig. "Du skall icke utmärka dig!" Och sen att bry sig. "Du skall icke blanda dig i!"
Pumps har jag aldrig haft på mig, så det hade ju varit en upplevelse. De kanske passar bättre om man ska kicka någon i röven? Kilar lixom in sig bättre... *evil smile*
SvaraRaderaJammen du har fattat hela grejen! Bitch shoes! Och när man går i närkamp så att sparkarna inte räcker, har man av sig skon och pickar ut ögonen med stilettklacken. *Iiii-iii-iii-iii!* "cleaning woman"
SvaraRaderaOch för er som inte förstod det där sista. Se filmen High anxiety. Nurse Diesel, we luvez you!
"Dressed in her robe, Nurse Diesel is lying on her bed. In her hands she holds a newspaper, and on the newspaper's front page is a picture of "Dr. Thordyke" in the act of shooting a colleague. Above the picture is the banner headline: PSYCHIATRIST GOES BERSERK.
SvaraRaderaNurse Diesel is plainly delighted with what she sees. She laughs gleefully and says, "It's all working. It's all working exactly as I planned. Soon Thorndyke will be out of our way forever."
She laughs again. It is not a pleasant sound."