fredag 19 mars 2010

Usch jag har garnfeber....


Nä, jag är inte kry alls! Längtar efter nästa fiberfix. På Lördag fyller jag år och får komma till stan på en bit mat. Jag ska passa på att hämta två koner chunky garn på Schenker. Jag har ju inte kunnat prova flatbädden på riktigt ännu. Garnet är beige men ska färgas om. De bästa garnfynden jag har gjort är sånt jag hittat på eBay, Tradera och Blocket och sen har färgat om. Fint ullgarn för 10-30 spänn hektot är inte ovanligt. Ett sterbhus, någon röjer en vind eller gör slut och flyttar utan sina nystan. Gamla dammiga nystan som härvas om, färgas och får en slurk ulltvättmedel med lanolin blir som nya.

Bilden ovan är väl en utjatad vy vid det här laget. Men jag trivs med min lilla hörna. Fast, egentligen vill jag ha ett eget rum. Kunna stänga dörren och aldrig behöva plocka undan innan ett projekt är klart. Vardagsrummet skulle få bli vardagsrum, J skulle få kontoret och jag få bre ut mig. Provdocka, tillklippningsbord och öronlappsfåtölj med bra men vilsam belysning vill jag ha. Det finns golvyta med fönster uppe på kallvinden. "Bara" väggarna som fattas. Så, kanske en dag....

Jag tittar på rätt mycket video med för mig nya och nygamla men glömda tekniker just nu. Vad det har hänt mycket med hantverket under tiden från 80-talet och fram då jag bara stickade en raggsocka eller två per år. En sån lång paus. Varför? Har ingen aning. Konstiga val bara. Nu finns nya material, redskap, tekniker och media. Jag kan titta på när en i Chicago stickar (Nej, så här ska du göra!) samtidigt som man chattar om lace med en annan i New Dehli. Samtal som glider över till personligheter och plötsligt märker man att man fått en vän. Någon är ledsen, men så kommer det en härva från Mosseboskogen som piggar upp. Ett par gånger under den värsta vintern här dök det sen upp små paket i skogen med ull, choklad och kanske ett litet brev. Pappersbrev, hör inte till vanligheterna längre. Man kan tumma på dom när det är jobbigt. Det kan man inte med email.

Så mycket att ta igen att jag får garnstress! Ge mig lite fluff! Av fluff blir man lugn... Det kan ha med killingbristen att göra också. Så här års ska man borra in näsan i fluffiga killingkinder som luktar fostervatten egentligen. Men lagårn är tom och svart. Jag saknar dom.

Ne, nu vart det ledsamt. Nu ska jag titta på hur man stickar Sienna braded trim.

5 kommentarer:

  1. Din hörna är underbar! Och det ska synas att folk bor och verkar i rummen så ett eller några pågående projekt är väl bara trevligt?

    SvaraRadera
  2. Hmjo, men det tenderar till att bli många pågående projekt :-)

    SvaraRadera
  3. JAg vill också ha ett eget rum. Fast jag är rätt sällskaplig med familjen så jag skulle väl sus ut och in hela tiden. Visst vore det underbart att ha ett som man får ha det som man vill i. Konstigt att ha så stort hus som vi har men inga rum över.

    SvaraRadera
  4. Hur har du lyckats få in flatbäddsmaskinen ihop med sockmaskinen? Eller också har du fixat större "bord" på stället från Jula än vad jag har. Ser effektivt ut iallafall. Jag har ett halvt rum för mina sy och stickgrejer. Sedan brukar jag sätta upp en plastmaskin på en strykbräda i ett annat rum och så har jag också använt dotterns rum till lite stickmaskiner när hon inte är hemma.

    SvaraRadera
  5. ina; jag knör ihop dom bara! ;-) Nä, jag har en svartmålad tjock plywoodskiva också som hålls på plats av flatbäddens skruvtvingar. Men det är mest en nödlösning. Två sockmaskiner får plats och en får vänta på sin tur på hyllan. Flatbäddens resårbädd får däremot INTE plats. Måtten på skivan togs innan flatbädden var påtänkt.

    SvaraRadera