Möjlighet

Köpte ett med sybehör till bredden fyllt gammalt syskrin, eller sybord för några månader sen. Och trots att jag gått igenom det kanske tre gånger, så hittar jag fortfarande nya saker i det. Idag kröp ett sånt där knäppe i tenn till en lusekofta upp. Såg nästan ut som en tanke. En möjlighet....

Något som gamla verktyg gör som inte butiksnytt riktigt kan, är att de talar till användaren. I alla fall mig. Tumavrycket som rostat in i stålet på kroken till min Creelman sockmaskin från 1918 t.ex. Vad gjorde den tummen mer? Torkade den tårar från någon kärs kind? Var det en lycklig tumme? Eller var det en tumme med bekymmer om hur det skulle gå i livet för de kära med tåriga kinder? Eller korsettnålen. Hur upplever man världen i en korsett, och hur begränsad blev ens perception om man jämnt kippar efter andan? Någon har ur en benbit omsorgsfullt snidat en virknål med två krokar, en i var ände. Vad virkades med den? Antimarkasser att visas upp i självaste finrummet, eller mensskydd att smusslas undan i det fördolda? Knapparna till gördeln ligger i alla fall i syskrinet och påminner om en tid utan vingar och blå vätska för alla att se på tv. När mormor fick sin första mens, trodde hon att hon skulle dö. Hon stoppade trasor i underkläderna som hon gömde för skammen. Ingen hade talat med henne om kroppen. Och hon trodde att man blev med barn genom att bara titta på soldater på Strandvägen i Halmstad. Minns jag rätt, så var det någon jungfru som informerade henne senare när trasorna hittades. Kanske var det jungfrun som kokade ölsupa på ett primuskök i sin kammare varje morgon till frukost?

Under den översta lådan ligger mönster från 70-talet, gardinkrokar, punkiga gröna knappar, nya tider. Stolarna med antimarkasser är utbytta mot klippansoffor och finrummen blev tv rum. Generationsskiften.....

Och allt detta, tankar ur ett syskrin..... Jag minns inte ens längre vad jag letade efter i det idag.