Det är osvenskt att prata om pengar. Trots att alla behöver dom. Det är också osvenskt att klicka på varandras bloggannonser. Det ser jag i statistiken. Men det gör däremot amerikanarna och ingen tackar väl nej till en extra slant. Eller hur? Så ett tips från mig till dom som verkligen behöver det är, att annonserna faktiskt fungerar. 900SEK på ett knappt halvår. Trots att jag inte är någon Blondinbella. Det räcker förmodligen inte ens till en lunch eller ett par trosor till Bella. Men för mig räcker det till en säck hönsfoder i månaden. Tack! Och varje gång jag själv återkommer till någons blogg, så klickar jag alltid på annonserna ifall det finns några. Det är ett sätt för mig att visa att jag har varit där, att jag återkommer och att jag uppskattar det jag läst. Men, så är jag ju halvamerikan.
Aha, ska lägga det på minnet.
SvaraRaderaSjälv blir jag mest irriterad på reklamen men kan det hjälpa nån så .
Visste inte att det var så det fungerade. Då ska jag se till att det blir några kronor till hönornas foder.
SvaraRaderaDet är överskattat att äta ute, specielt när man föder upp sin egna mat.
//git
Vet du vad Git? Det är skönt att äta ute någon gång, för att man slipper laga maten och diska. Men min egen mat är oftast bättre :-) Kanske är det för mina fina äggs skull, eller att köttet är hemslaktat. Och när jag äter svampstuvningen hemma, så minns jag prommenaden när jag plockade dom. Eller så är det för alla mina år som kokerska i storkök. Jag vet alla trix dom kör med på restaurangerna :-/
SvaraRaderaJag visste inte heller att annonserna funkade så. Har faktiskt inte klickat på en enda. Har alltid bara scrollat förbi för att läsa det DU skriver,för det är mycket intressantare än annonserna.
SvaraRaderaÄta ute. Äta hemma. Ibland längtar jag efter att äta ute. Lyxa. Fast egentligen blir det inte lyxigare än att serveras papps hemkokta äpplagröd med gräddmjölk... Finns inget bättre.
Gräddmjölk från lagårn är en sann lyx. Ja, från paket också för den delen. Men lyx kommer i olika skepnader. En frasig linneservett i knät t.ex. Och finbyxor! Jisses, jag har inte ens ägt ett par finbyxor sen......uhm....morfars begraving 1983? Eller vänta, jag var på high tea på Browns hotel i London 1986. Och där blir man inte ens insläppt utan kavaj och slips. Jag MÅSTE ha haft finbyxor då.
SvaraRaderaDet är det jag menar när man äter ute. ens egen produserade mat har så mycket mera smaker, att man oftast blir besviken när man äter ute.Slippa disken är ju alltid ett pluss, som nu på sommaren då man inte har varmvatten i kranen om man inte orkar bära in ved och tända i pannan.
SvaraRaderaShit, nu minns jag en grej. Någon käkade på nya fräsha takspån. Bara att stoppa i spisen. Men vem sjutton?
SvaraRadera