Förödande

Det är förödande vackert ute nu. En liten öppning i molntäcket med rosa och blå strimmor visade sig nyss. Strimmor som får en att stanna upp, titta upp, öppna upp. Hejda sig en aning och bara titta, tyst. Växtlighet tung av snö. Buskar och träd bugar sig för Fru Vinter tillfälligt, i vetskapen om att det snart är vår. Färdiga knoppar dolda som små handgranater under snötäcket i väntan på revolutionen. Och där kom kissekatten Åke. Snö är konstigt, säger han. Det är hans första vinter. Och min fyrtiofjärde. Tiden går och upprepningen ger perspektiv. I enkelhet, upprepning och monotoni, hittar man den mest slående skönheten. Så vackert att man dör en smula i hjärtat. Och så hämtar man sig och går vidare. Kom nu kisse så går vi in.....

Det vart faktiskt.....

....fyra par. Tre av min vanliga model i färgad 100% Blue Faced Leicester med lycra i skaftet. Och ett par naturvita knälånga folkdräktsstrumpor i 100% två trådig Organisk Merino utan lycra men med 25 cm resår i toppen. Dräktstrumpan är också formad efter vaden på en karl och avsmalnande ner mot vristen, så att det inte ska korva sig mitt i polskan. Jag valde det tvåtrådiga för att dom skulle se så lite "industriella" ut som möjligt. Jag tror att det blir bra. Möjligtvis får jag sticka nästa par lite längre. Kanske 220 varv i benet istället för 180 varv.

Några tår, stängde jag dock INTE!

Det är långt...

....mellan inläggen här. Men jag kan säga att det är lika tomt i bollen just nu som det är i bloggen. Lite vilsen. Utförsäkrad, orkeslös och vimsig. Och med mediciner som verkar slutat fungera. Ett litet men påtagligt orosmoln. Tappar trådar och hittar ofta mig själv stirrandes in i en vägg. Inget ont i det, men jag gör det lite "för" länge enligt mig. Känns hindrande. Jag kan bättre. Bara inte just nu.

Ibland blir saker av bara för att man har uttalat det. Så, nu skriver jag; Jag SKA sticka 3-4 par strumpor idag! Och jag ligger efter på att stänga tår. Så "halvfärdiga korgen" SKA komma fram ikväll.

Nu e ja gla....

....att ja kan sticka raggor! *brrrr*

Lite pilligt....

Men himla kul! Beskrivning med film finns här.

Färgterapi

Färgade 5 sockblanks idag igen. Färgade dom gula i grytan som grundfärg och handmålade dom på diskbänken denna gången. Så fort dom hade torkat, repade jag upp en på bobiner. Stickade upp dom på min Creelman MM. Dom här tycker jag om själv. När det man gör får en att le. Då är det bra.

Jag saknar inte längre ord!

Snubblade på det. "Perifer neuropati" Känns som om pusselbitarna i min anamnes föll på plats.

Åsså.....

Den första.....

....blodpudding & grönmögeloststrumpan är färdigstickad. Hoo hoo....så kul!

Men det finns dom som behöver mer.....

Okok, då har vi skrattat färdigt. Det finns dom som behöver mer än valium för att överleva julen. Själv firar jag inte jul. Den förlorade sin mening när jag fick min egen diagnos. För min del är nog julen körd, men med forskning kanske näste man aldrig behöver förlora sin julglädje, kwanzaaglädje, hanukkahglädje, glädjen vid eid al fitr, glädjen över moder jord, eller varför inte bara livsglädjen.

"All sales on jaybrannan.bandcamp.com in 2009 (including those made already this year!) will be donated to AIDS Research Alliance (aidsresearch.org)"

Är det någon som har en valium?

Send your own ElfYourself eCards

Man ska inte....

...döma ut något vid första anblicken. Igår stickade jag färdigt 5 tvåtrådiga sockblanks och satte igång med att färga dom. Och vad gör jag i det tredje färgbadet? Jo, tappar allt *plums* i färgen. Det var meningen att det skulle bli randigt med successiva övergångar mellan färgerna. Jag lät det under svordomar vara kvar, det var ju ändå "förstört" Liknade mest blodpudding och grönmögelost.

Men nu har det torkat och jag har repat upp en av dom. Och fan tro't, så har jag två koner underbart mörk lila, övergående i grönt och blått spräckligt till vinrött. Hur murrimumsigt som helst!

Fortsättning följer.

Hajfenssoppa vs. julskinka

Vad djuren vinner mest på är, vår egen självransakan. Inte att vi ser ner på och moraliserar över vad "dom andra" gör. Vad gör jag? Kanske sitter det någon på andra sidan jordklotet och sätter hajfenssoppan i halsen över hur vi behandlar våra djur. Någon som också hellre borde fråga sig. Vad gör jag?

Tanke experiment; Asien kräver förbud på fläsk p.g.a. det som kommit fram om svensk svinhållning.

Din omedelbara tanke var? Jag tror knappast det var ett glatt "Jajjamensan, vi avskaffar julbordet bums!" En näring är bara lönsam så länge det finns tillräckligt många som stöder den. Förändringen globalt, startar vid allas våra egna matbord.

Igenkännande

Hmjo, nog känner man igen känslan alltid! :-) Önskar bara man hade mål i mun och sinnesnärvaro nog att säga ifrån direkt bara. Ofta så kommer man på saker och börjar koka när det redan är för sent.

Trädkramar

Fick just bannor av ett distrubutionsbolag för att jag inte var hemma i Aneby och tog emot paket igår. Öh, jag har aldrig bott i Aneby! Vad jag vet :-)

Pissdag idag! Spelar ingen roll vad jag gör, kommer inte undan det onda ändå. Sova går inte, vila går inte, jobba går inte. Terapisurfar bara lite hit och dit. Hade visserligen intressanta samtal med läkaren förra veckan. Men det leder ju ingen vart. Varför är det så lågprioriterat? Jaha, det är inte det och inte det.........inga antigliadiner, inget artros och inga andra inflammationer. Men sen då? Så hör man om hivpatienter i England, där "hiv related pains" är ett vedertaget begrepp. Inte så att jag vill ha ett underverk. Men jag vill i alla fall ha ett namn på mina problem och kunna ta del av andras erfarenheter med samma problem. Höra andras strategier. Känns så förbannat ensamt med problem som "folk" bara tittar på en som om man vore knäpp när man nämner. Menar, är jag SÅ knäpp......skicka mig till psyk då för fan och sluta neka mig terapi! Puckon! Nu sist jag var hos läkaren nämde han i alla fall att dom har något nytt i Norrköping i Noaks arks regi. Hivpatienter kan visst få kognitiv beteende terapi via något projekt, bla, bla, bla...... Får se vart det leder. *morr*

Nu ska jag ut i skogen. Krama ett träd, eller något. Inte för att jag tror jag får någon kram tillbaka. Men träd brukar vara rätt bra på att ge svar. Bara man ställer de rätta frågorna och lyssnar tillräckligt hårt.