Svårt

Svårt för mig i alla fall, som aldrig stickat på engelskt vis. Att sen blanda både continental och English, samtidigt? Det var som såna där koordinationsövningar, där man t.ex ska skriva sin namnteckning samtidigt som man ritar en cirkel med foten i golvet. Men det blir faktiskt snyggare, lite mer kompakt och trådarna lägger sig jämnare på avigsidan. Längre avstånd än säg 4-6 maskor, stickas den oanvända löpande tråden fast på avigan med två olika maskor, beroende på vilken tråd man stickar med.

Ungefär 1,47 minuter in på denna film ser du vad jag pratar om. Varje gång jag ska fästa när jag stickar med den vänstra färgen, måste jag springa och titta hur det går till igen. Det fastnar bara inte i skallen :-)

Glad idag.

Det gör inte ens något att det snöar igen. Stora fluffiga snöflingor dunsar i backen. Jag är glad för att besöket kom hela vägen upp för vägen igår. Sist vi hade besök var dagen innan snön kom i November. Selbuvotter, Caprin, Feta i olja, kärnat smör, kanelkaka och gott sällskap gorde verkligen nytta i själen. Har ni vägarna förbi Linköping så gör definitivt en avstickare till Löt Gårdsmejeri! Osten var goooood! Jag ska ta lite till nu.....

Jag får besök

Det ska bli roligt att se dom komma upp för vägen.

Ett, två, tre steg.....sjunka ned. Ett, två, tre steg......sjunka ned. Ett, två, tre steg.....sjunka ned. Ett, två, tre steg......sjunka ned. Ett, två, tre steg.....sjunka ned. Ett, två, tre steg......sjunka ned. *plums*

Men det töar idag! Hörde ni.....töar! Takdropp, dunsande snöklunsar i skogen och en och annan gren som går av med ett knak. Fåglar som sjunger och det luktar, ja liksom som mull. Växtlighet rent av. Hoppas, hoppas, HOPPAS!!!! Att det håller i sig.

Total visitors 10.019

Säger min ena räknare nu. Så, wheeeee! *host hmm* ja.....det var den glädjeyttringen det. Den andra räknaren hade inte rört sig ens. Synkade båda två nu, och ser vad som händer. I alla fall, nådde inte riktigt målet med 10000 på ett år. Men nästan :-)

Idag tar jag tillbaka allt jag sagt om de som är less på snön. Saker som "Ja, det är vinter och du bor i Sverige!" Jag väntade en efterlängtad bok i brevlådan idag. För stor för att gå ner i lådan så den skulle ställas bredvid. Jag ville rädda den undan den fallande snön. Ok, på med kläderna och ut. Bända upp dörren för snön på trappen. Skotta bort snön. Pusta ut, le åt himlen, hämta post....jajjemän! Ett, två, tre steg.....sjunka ned. Ett, två, tre steg......sjunka ned. Det är 75 cm snö, oplogat 500 meter. Och jag har hunnit till husknuten. Hej kisse! Hittar du någon mus? Just ja, posten! Pusta ut, le åt himlen, hämta post....jajjemän! Ett, två, tre steg.....sjunka ned. Ett, två, tre steg......sjunka ned. Ett, två, tre steg.....sjunka ned. Ett, två, tre steg......sjunka ned. Ett, två, tre steg.....sjunka ned. Ett, två, tre steg......sjunka ned. *plums* Bengt ligger i en driva med benen i kors under sig. Men vaff? Jag kommer inte upp! Det är 75 cm snö, oplogat 250 meter. Och jag har hunnit halvvägs. Nu börjar tankar om snöfria bostadsorter ofrivilligt dyk upp för mina inre ögon. *blundar, pustar, hör mitt eget blod* Pusta ut, le åt himlen, hämta post....jajjemän! Ett, två, tre steg.....sjunka ned. Ett, två, tre steg......sjunka ned. Det är 75 cm snö, oplogat 200 meter kvar. *plums* Ned i snön igen. Men utan ben i kors under mig denna gång, så jag kom upp lätt. Pusta ut, le åt himlen, låtsas titta på fåglar när en bil går förbi, hämta post....jajjemän! Ett, två, tre steg.....sjunka ned. Ett, två, tre steg......sjunka ned. Det är 75 cm snö, oplogat 100 meter kvar. Shit, glömde mobilen. Får jag hjärtsnörp nu, så hittar ingen mig förrän J kommer hem om tre timmar. Ser det framför mig. Mina frostiga ögonfransar och stela händer vända mot himlen i ljuskäglan av J's ficklampa. Pusta ut, le åt himlen, hämta post....jajjemän! Ett, två, tre steg.....sjunka ned. Ett, två, tre steg......sjunka ned. Det är 75 cm snö, oplogat 5 meter kvar. Jag når vallen som vägverkets bil ordnar till åt oss varje dag. Hoppar över den och tittar ner bredvid brevlådan. Ingen bok. Tittar i brevlådan. Ingen bok. Tar posten under armen och går tillbaka. Ramlar tre gånger på vägen upp. En timme tog det. Lika mycket snö hade fallit på trappen som när jag gav mig av. Skotta, sätta på kaffe och Googla "real estate new zeeland"

Huh?

Jag har två räknare på bloggen. En visar lite roligare statistik, som geografisk belägenhet och annat skoj. I förra veckan så visade dom samma antal besökare. Plötsligt skiljer sig räknarna med 701 besökare. Jag menar, WTF? Hur ska jag nu veta när jag ska fira besök nummer 10000? Ska jag vara glad optimist och fira efter den som visar flest? Eller ska jag vara tråkigt rättvis och fira den som visar minst? I vilket fall som helst, önskar jag kunde se vem det blir. Då hade den kunnat få en cyberkram.

240 cm.

Nu vill jag sticka något litet.

Lufs, lufs, lufs....

En till! Får snart sätta upp en skylt.

Lufs lufs.....

En älg lufsar just rakt över gårdsplanen. Ja, den lufsar. Ingen brådska där inte. Trots det, så missade jag den förstås med min kamera. Självklart har man kameran förvarad djupt ner i en kameraväska, längst in i bokhyllan.

Men jag lyckades i alla fall dokumentera fler av fördelarna med livet på landet.

Bra kommunikationer.

Vintervatten.

Toalett med air condition.....

.....och tillhörande utsikt.

Nu fryser jag! Bäst jag springer upp till kaffebryggaren igen.

Det var som....

.....sjutton! Plötsligt så har jag en väntelista! Och så hänger det härvor överallt i huset och torkar igen. Jag har gett mig på min organiska merino nu. Det ligger på koner, så det blir en del härvande. Men så får man ju härvorna som man vill ha dom till färgningen. Lååååånga! Efteråt, så härvar jag om dom till kortare härvor. Jag tycker färgerna kommer mer till sin rätt då. Kanske fånigt, men jag blir lycklig av en hylla full med snygga härvor. Garn som inte har hittat sina syften ännu. Så många möjligheter!

En ny början

Min lilla butik har återuppstått. Nu med adressen http://caprifool.se. Efter allt strul med phishers, valde jag att lägga upp den på en betalsite. Nu håller vi tummarna, att den får vara ifred!

Efter all gråt och stickagnissel......

....är Echo Flower äntligen färdig. Fick vänta någon dag på en Addi Lace rundsticka, att byta ut akryltopparna med.


Jag tycker speciellt om resultatet med de slumpartat olikfärgade nuppsen i bården, eller vad de kallas på svenska.

En schlagerfri zon......

....vill jag ha! Eller ännu hellre. SCHLAGERFÖRBUD! Detta är ju olidligt!

En trygg, tyst cell, vill jag ha! Vadderad med mormorsrutor, som skydd mot all glamour.