Fick mail ifrån min läkare idag; "mycket virus i blodet, 42800 /ml men hjäparcellstalet (CD4) var riktigt bra, 414. Resistensbestämningen visade att samtliga preparat fortfarande ska fungera så mitt förslag är att du återupptar behandlingen med samma mediciner som senast, dvs T Kivexa en om dagen, K Reyataz 300 mg en om dagen, och K Norvir 100 mg en om dagen (du kanske hade två Reyatazkapslar à 150 mg förut, men nu finns det en kapsel på 300 mg så det räcker med en). Jag skickar iväg ett e-recept via datorn, så du kan uppsöka vilket apotek du vill för att få medicinen.

Tyvärr fick vi nej på remissen till psykiatern som jag föreslog, men han föreslog att du kan vända till en privatmott. (inte landstingsanknuten) som har följande hemsida www.redakliniken.se. som finns här i Linköping."

Och jag vet inte riktigt vad jag känner egentligen. Idag är det så, att många verkar tro att det bara är att ta lite piller så forsvinner hiv. Och även då den psykiska pressen förstås. "Vadå mår dåligt? Du äter ju medicin!" Sen, lägger dom alltid alla problem man har på diagnosen. Att man mådde dåligt och hade ont innan diagnos, suddas bort. *finns inte* Alltså, alla problem beror på hiv. Och hiv "försvinner" om man äter piller. Punkt! Man sitter kvar i stolen och säger....men? Men?! Medans personalen tydligt med kroppspråket talar om att min läkartid är ute.

Privatmottagning. Jojo, lät ju billigt och bra. Hur mkt. av mina 5600:-/mån blir kvar då om jag går en gång i veckan? Kändes som ett hån. Efter att ha fått en liiiiiten respons, är jag nu tillbaka på ruta ett igen.