Min stickning ligger och flinar illvilligt på kaffebordet. Och jag hämnas genom att sätta näsan i vädret och göra något annat istället. Men jag var på stan igår. Klädd i stadskläder irrade jag omkring i jakt på........ja, jag vet inte vad. Ärendet var att söka pass till resan i Mars. Men jag fick en massa tid över innan tåget hem. Förr var shopping kul. NU? Nja....man tittar på lite grejer utan att något är så särskilt lockande. Det enda jag hittade som jag VILLE ha, var mönster till Vångas folkdräkt. Men huuuu.......så dyrt! 250SEK PER DEL! För ett pappersark! Så ska man ju ha byxor, skjorta, väst, sträcktröja, läderkaskett......ja, redan där är man uppe i 1250SEK. Åt lunch i stan och den var aptrååååkig! Inne på Friluftsmagasinet, kostade campingköken över 600SEK. Jag gör mina spritkök av två läskburkar. Osten på Norins ostbutik var för dyr. Ja, allt gör man bättre själv. Jag är i Linköping, kanske 4-5 gånger per år numera. Det räcker.
Ha ha ha! Har du vaknat på fel sida eller har du bara blivit bortskämd med hemmagjort? :)
SvaraRaderaOm du verkligen vill ha den där folkdräkten kan du ju sätta in en annons i tidiningen om att du vill köpa mönster. Eller så tar du kontakt med en hembygdsförening. Eller? Finns ju snålvarianter också :)
"Rund man har inga sidor" ;-) Försökte väl mer skildra en personlig förändring.
SvaraRaderaMönstret ordnar sig. Det var mest ett uttryck av förvåning.
Men alltså, du passar ju inte på stan ju. ;) Det visar du ju tydligt här. :-D Men att stickningen skriker åt dej är inte bra!!! *skrattar*
SvaraRaderaHar upplevt samma fenomen... shopping var kul förr men nu.... och stickningen här, har åxå ett flin så jag har laggt en tidning över så jag inte ska se...
SvaraRadera