Test

Testar att posta ifrån telefonen igen. Inställningarna hade kommit bort, sa den sist. Får se ifall detta syns när jag kommer hem. Jag tror förresten att hela Tranås har gått i charmkurs inför julen. Eller så är det bara jag som inte märker det vardagssura idag.

Ja e choklad, choklad....

Nä, men så glad. Eller snarare lättad, kanske? Tidigare har ju ett ärende i stan inneburit 7 timmar hemifrån, om man ska åka kommunalt d.v.s. Nedskärningar och annat tar ju död på landsbygden! Men nu, har dom lagt till en massa avgångar med pendeln! Vilket trendbrott! Så nu PASSAR avgångarna mellan kompletteringstrafiken och tågen ihop, så att jag kan åka till stan och tillbaka på 4 timmar. Plötsligt kan jag pipa iväg en stund utan att fan nästan packa nattväskan :-) Idag ska jag på posten, bara så där "hepp" Vilket lyft! Undrar om kommungubbarna förstår vad det betyder för en del? Nu behöver dom bara bygga en ny perrong och återinföra tågen från Sommen också, så blir allt perfekt. *hint hint*

Ibland är det nästan lite för bra

Sitter och stickar en mössa som ska till Seatle i USA. Kaffet är varmt. Ett sååå bra spår på Soundcloud och drömmar som leder mig så långt ifrån vardagen. Det är just det som är det fina med slöjd som man kan bra. Tanken är fri till annat. Stickorna går av sig själva, liksom på autopilot.

Funderar på en sak; Blackthorn stickor i kolfiber. Kan man flyga med dom tro? Tunna bambustickor går ju av så förbaskat lätt.

Och så en liten tävling: Den som först nämner den dolda gemensamma nämnaren i detta inlägg på ett för mig tillfredställande sätt, får en av mina handfärgade 100g härvor på posten. När jag utnämnt vinnaren, får personen själv maila sin postadress till min mailadress i min bloggerprofil.

Lycka till! :-)

Llanfair Caereinion, here I come

Som Stina i Saltkråkan sa när hon kissa på sig i kyrkan. Nu e det gjort! Jag har bokat retreaten, plus tre extra dagar. Tyvärr kommer den söta lilla järnvägen inte vara igång i Mars. Men jag kommer åka rätt mycket tåg i alla fall. Först från Liverpool till Welshpool på ditresan. Och sen slumpade det sig att jag måste åka via London på hemresan, så jag får ta tåget genom landet på tvären på hemvägen. Mycket av tiden kommer att gå åt att bara ta sig dit och tillbaka. Men jag får en heldag på egen hand i Llanfair Caereinion i alla fall, att gå omkring och bara vara på. Fish'n chips liger på listan. Shopping på mysko engelska matvaror jag saknat. Som Marmite, Jello, Crumpets och så pork sausages så klart. Lite Welsh ale på The Goat Hotel, kanske? Eller på antingen The Black Lion, eller The Red Lion. Eller vaffan, varför inte alla tre? Tvivlar på att det finns en lokal garnaffär, men man vet ju aldrig. Fast, det blir nog garnfrossa i dagarna tre och så studiebesök på spinneri, vad jag förstår.

Hoppas, hoppas, hoppas!

Det verkar som om jag ska få åka till Wales. För att närvara på den första UK Men's Knitting Retreat någonsin - Våren 2011. Hur kul låter inte det, på en skala? Jag fyller år den helgen. Och det har tydligen tisslats och tasslats i veckor redan, utan att jag har anat något. Allt via J's jobbtelefon. Sicka luringar!

Så nu sitter jag klurar på om jag kan hålla en workshop. Och i så fall, med vilket innehåll? Knappt fyra månader dit. Borde kunna få ihop något tills dess. Gärna något svenskt. Undrar om jag kan träna upp mig på tvåändsstickning tillräckligt? Funderade först på att släpa en sockmaskin dit. Men en ordentlig workshop blir det ju inte med bara en maskin att dela på. Och spets, kan dom nog redan. I alla fall många av dom. Hmmmm.....så mycket det vart att tänka på! Men det är kul tänk! Eller, ska jag kanske rent av bara placera mig framför brasan, sticka och babbla bort hela helgen? Det heter ju Retreat, inte Camp Bror Duktig.

Håll nu tummen HÅRT, att jag lyckas knåpa ihop en resplan som fungerar den helgen!